Arbete

Vad arbetar du med just nu? Jag arbetar som associerad projektledare vid UNESCO:s kontor i Kabul, där jag fokuserar på utbildningsfrågor i en mycket komplex kontext. En stor del av mitt arbete handlar om att stödja givarengagemang och resursmobilisering – helt enkelt att se till att viktiga utbildningsinsatser får finansiering och rätt stöd. Jag tar fram projektansökningar, utvecklar budgetar, kartlägger potentiella partnerskap och letar efter nya finansieringsmöjligheter. Det är ett arbete som kräver både strategiskt tänkande och stor lyhördhet för den kontext vi verkar i. Det känns meningsfullt att varje dag få bidra till att fler barn och unga, särskilt unga kvinnor, får tillgång till utbildning, särskilt i en så utmanande miljö som Afghanistan.

Vad har du arbetat med under åren? Som en del av mitt masterprogram gjorde jag praktik i Ghana där jag arbetade med en lokal organisation som fokuserade på landrättigheter. Därefter flyttade jag till Bryssel och arbetade som påverkan- och policyrådgivare vid Plan Internationals EU-kontor. Där bevakade jag EU:s utvecklingssamarbete, konflikt- och postkonfliktfrågor samt utvidgningspolitik, med särskilt fokus på barns, ungas och kvinnors rättigheter. Jag tog fram analyser och rapporter, bedrev påverkansarbete gentemot EU:s institutioner och medlemsländer, samt representerade organisationen i olika externa sammanhang. Efter den erfarenheten gick jag vidare till min nuvarande roll på UNESCO.

Mänskliga rättigheter är väldigt brett, kommer du ihåg vilka frågor du var främst intresserad av när du avslutade dina studier i mänskliga rättigheter? Under min utbytestermin vid University of British Columbia i Kanada fördjupade jag mig i genus, ras och social rättvisa (Gender, Race and Social Justice - GRSJ). Det väckte mitt intresse för hur dessa frågor samverkar med dekolonialt arbete och utvecklingsfrågor. En efterföljande praktik vid svenska generalkonsulatet i Istanbul, inom sektionen för turkiskt-svenskt utvecklingssamarbete, stärkte mitt fokus på utvecklingsområdet – något jag sedan valde att fördjupa ytterligare via min master.

Vilka frågor är du intresserad av att arbeta med eller lära dig mer av nu jämfört med precis när du tog examen i MR? Under studietiden var jag mer fokuserad på det rättsliga perspektivet, men med tiden har jag dragits mer mot sociala och etiska dimensioner. Intresset för komplexa dilemman och rättighetsbaserade perspektiv har däremot alltid funnits kvar.

Hur har du i ditt arbete kommit i kontakt med frågor som rör mänskliga rättigheter? Absolut – mänskliga rättigheter har varit en röd tråd genom hela mitt yrkesliv. Under min tid i Bryssel arbetade jag som policyrådgivare för Plan Internationals EU-kontor, där jag fokuserade på att främja flickors rättigheter inom EU:s utrikespolitik. Allt jag skrev, argumenterade för och tog ställning kring utgick från ett rättighetsbaserat perspektiv. Idag arbetar jag för UNESCO med att försvara och främja rätten till utbildning i Afghanistan – ett av världens mest utmanande sammanhang för just mänskliga rättigheter.

Studier

Varför valde du att studera mänskliga rättigheter? Jag har alltid haft ett starkt engagemang för frågor som rör social rättvisa – en övertygelse om att alla människor, oavsett var de bor, har rätt till samma möjligheter. Det engagemanget har gått hand i hand med en stor nyfikenhet på andra kulturer och hur samhällen fungerar på olika platser i världen. Det var just den kombinationen som gjorde att jag fastnade för programmet – både inriktningen och strukturen kändes helt rätt för mig.

Vad var det roligaste/mest givande med MR-studierna? De spännande och relevanta ämnena, de engagerade föreläsarna och de inspirerande kurskamraterna var höjdpunkter. Jag uppskattade särskilt att programmet lyckades kombinera ett filosofiskt djup med praktisk tillämpning.

Har du studerat något annat efter din kandidat i MR? Ja, jag gick det internationella masterprogrammet i International Development and Management (LUMID) vid Lunds universitet.

På vilket sätt har du använt din utbildning i mänskliga rättigheter senare i livet? Både de ämnesspecifika kunskaperna men även de mer generella kunskaperna (skriva, läsa, argumentera, analysera etc). Utbildningen har gett mig både djup ämneskunskap och breda, generella färdigheter – som att skriva, läsa, analysera och argumentera på ett nyanserat och kritiskt sätt. Jag lärde mig också att snabbt ta till mig stora mängder information, vilket har varit ovärderligt i arbetslivet. Det människorättsliga perspektivet genomsyrar allt jag gör, oavsett arbetsuppgift. Min tvärvetenskapliga bakgrund har dessutom varit en stor tillgång – den har hjälpt mig att förstå och samarbeta med människor från olika professionella bakgrunder och att bidra i sammanhang där olika perspektiv möts.

Vilken nytta har du haft av praktik och utbytesstudier? Enorm. Min termin vid University of British Columbia i Kanada var avgörande både akademiskt och personligt. Den förändrade min världsbild och gav mig verktyg att förstå komplexa frågor som rör urfolksrättigheter, kvinnors rättigheter och dekolonisering. Min praktik vid Svenska generalkonsulatet i Istanbul gav mig dessutom värdefull erfarenhet av hur utvecklingssamarbete fungerar i praktiken, i en mycket intressant men också politiskt polariserad kontext. 2016 präglades landet av ett kuppförsök, och när jag arbetade där under 2017 var det en mycket spänd period i Turkiet, då många människorättsförsvarare och civilsamhällesaktörer arresterades. Att befinna sig i den kontexten gav mig ett djupt perspektiv på både riskerna och möjligheterna med människorättsarbete i praktiken.

Vad är ditt bästa och värsta minne från studietiden? Jag har framför allt positiva minnen från min studietid. Det var en mycket upplyftande, stimulerande och rolig period i mitt liv! Jag är halvitalienare och hade studerat i Italien fram tills jag började MR-programmet, så för mig var det också spännande att få uppleva det svenska akademiska livet. Ett av de mest minnesvärda ögonblicken var ett rollspel vi genomförde under första året. Jag var en del av NGO-delegationen – en roll som verkligen kändes skräddarsydd för mig! Det var både lärorikt och väldigt roligt. Jag minns också hur givande våra seminarier var. Mina kurskamrater var otroligt skarpa, och jag lärde mig mycket av att diskutera och utbyta perspektiv med dem.

Är det något som du önskar att du hade gjort annorlunda under din studietid? Nej, faktiskt inte. Jag var väldigt engagerad under min studietid – både akademiskt och i det studentikosa livet. Jag var aktiv i Lunds Utrikespolitiska Förening (UPF), Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF) och Amnesty i Malmö. Det gav mig inte bara fördjupad kunskap och inspiration, utan också ett bra nätverk. Utöver mina ordinarie studier passade jag även på att läsa extrakurser i Mellanösternstudier och franska. Jag hade mycket energi och var genuint nyfiken. Dessutom hade jag en fantastisk grupp vänner inom MR-programmet som jag festade med och hittade på en massa roligt tillsammans med. Det var en tid fylld av både engagemang och glädje.

Tips

Hur tog du klivet över till yrkeslivet efter examen? Har du några tips på hur man kan gå tillväga? Jag sökte många olika jobb efter examen och lärde mig gradvis hur jag kunde förbättra mina ansökningar. Det tog tid att hitta rätt sätt att formulera mig och att förstå vad arbetsgivare faktiskt letade efter. Ett viktigt råd är att inte ta avslag personligt – det betyder inte att du saknar kompetens. Det är helt enkelt ett fält där många är väldigt kvalificerade. Det tar också tid att lära känna sina egna styrkor och att förstå i vilka typer av arbetsmiljöer man trivs och presterar bäst. Det är helt normalt att det inte faller på plats direkt – se det som en process snarare än en rak väg.

Vad är ditt bästa tips för en nuvarande MR-student? Var strategisk – men inte för strategisk. Följ din nyfikenhet och det du verkligen brinner för, även om det inte passar in i en färdig karriärplan. Ta dig tid att lära känna dig själv: Vad är du bra på? Vad trivs du inte alls med? Det mesta brukar falla på plats längs vägen, särskilt om du upplever det du gör som meningsfullt och roligt. Och glöm inte att investera i vänskaper och relationer – både inom och utanför studierna. De nätverken kommer att vara ovärderliga, både professionellt och personligt, längre fram i livet.