Petra Krajina
Petra fortsatte läsa mänskliga rättigheter på masternivå efter sin kandidat, vilket har gett henne möjlighet att fördjupa ännu mer i olika människorättsfrågor. Nedan berättar Petra hur mastern skiljer sig från kandidaten och ger tips för masteransökan!
Varför valde du mänskliga rättigheter? Det var en blandning av faktorer som ledde mig dit. Jag påverkades till stor del av omvärlden, under covidpandemin bestämde jag mig för att det var detta perspektiv jag ville arbeta utifrån. Jag har alltid haft ett starkt driv för rättvisa, lag och rätt, historia och hur samhället formas. I efterhand är jag väldigt nöjd med mitt val.
Vad studerar du nu och varför? Det var ganska självklart att jag ville fortsätta studera efter kandidaten, även om jag inte var säker på om jag skulle fortsätta på samma ämne. Men intresset för mänskliga rättigheter var stort, så det kändes naturligt att fortsätta bygga på den kunskapen. Masterprogrammet ger dessutom möjlighet att fördjupa sig och tydligare se hur man kan arbeta praktiskt med mänskliga rättigheter efter studierna, något jag verkligen uppskattar.
Berätta om ditt ditt masterprogram! Den första terminen är teoretisk och kräver att man redan har med sig en del kunskaper från kandidaten. Därefter har vi möjlighet att välja egna inriktningar, jag riktade in mig på projektledning genom en kurs som ges i samarbete med Raoul Wallenberg-institutet. Under utbildningen gjorde jag praktik på svenska ambassaden i Zagreb, Kroatien, vilket var en otroligt utvecklande erfarenhet. Masterprogrammet erbjuder också olika studiebesök, vilket gör kopplingen till arbetslivet tydligare än tidigare studier.
Vad är det bästa med dina studier? Att få fler perspektiv! Jag har blivit väldigt inspirerad av hur man kan arbeta praktiskt med mänskliga rättigheter och ser mycket tydligare hur jag kan använda mina kunskaper framöver.
Hur skiljer sig mastern från kandidaten? Nivån är högre, men det är inte ett för stort steg. Det är stor skillnad gällande språket, eftersom programmet är på engelska. Man måste därför vara eller bli bekväm med att både ta in och uttrycka sig på engelska. Till skillnad från kandidaten har vi också studiebesöken, vilket är en viktig möjlighet som jag är väldigt glad för och som visar hur man arbetar i praktiken. Seminarierna är i mastern mer dynamiska och internationella, vilket skapar nya insikter och diskussioner. Masterprogrammet är därför ett bra steg om man vill utvecklas i den riktningen.
Dina tips till framtida mastersökande? Fundera tidigt på vem som kan skriva akademiska rekommendationsbrev! Är du på en fristående kurs eller ett utbyte kan du passa på att fråga där. Då har du möjlighet att få ett annat akademiskt perspektiv och även en referens från en annan institution. Brevet du skriver, ditt letter of intent, ska vara tydligt: vad vill du, hur vill du utvecklas och varför är just det här programmet rätt för dig? Och glöm inte att varje masterprogram kan kräva olika typer av brev.
Vad är dina tips till studenter med intresse för MR? Fundera på vad du är mest intresserad av! Då kan du hitta flera vägar som leder dig dit du vill, inte bara exempelvis ett masterprogram. Det går att applicera andra bitar som bygger på din profil och ditt CV. Det behöver inte vara spikat från början, men du måste börja någonstans. Så var inte rädd för att engagera dig! Volontärarbete och engagemang vid sidan av studierna är viktigare än vad man kan tro, det visar på driv och bygger kompetens. Jag har till exempel varit lägerledare, språkkompis och internationell fadder, vilket gett mig både erfarenhet och nätverk. Språk är också ett bra tips, just nu läser jag en spanskakurs vid Lunds universitet parallellt med mitt uppsatsskrivande. På så sätt kan du lära känna personer som delar samma intressen. Du har också fler saker att skriva på ditt CV som visar vem du är i praktiken. Istället för att hoppas på att drömjobbet väntar på dig, så får du chansen att bidra till det du bryr dig mest om.
Om praktik och utbyten: Jag gjorde två utbyten under kandidaten och praktik på ambassaden under mastern. Praktiken i Zagreb var väldigt värdefull, där fick jag insikt i hur man bland annat arbetar självständigt, samarbetar och kommunicerar i en internationell miljö. Jag insåg också hur viktig ekonomi är inom nästan alla yrken, även inom projektledning och politik.
Med facit i hand: Jag önskar att jag vågat ta mer plats och ställa fler frågor under kandidaten. Akademin kan kännas skrämmande i början, men diskussioner och ifrågasättanden är en viktig del av att utvecklas.
Framtiden: Jag ville läsa en master för att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Nu försöker jag påminna mig om att första jobbet inte behöver vara det perfekta, det viktigaste är att fortsätta utvecklas. Jag vet inte exakt var jag kommer hamna, men jag hoppas få arbeta med det jag brinner för. Vem vet, kanske landar jag i Bryssel en dag!